Klump i magen
Vill skriva så mycket här..men vet inte hur jag ska formulera orden..det mesta fastnar i strupen..med tårarna rinnandes nerför mina kinder. En del av mig skriker HJÄLP HENNE en del skriker STOP försök inse att du inte kan rädda världen.
Jag har en knut i magen,en ångest som inte går att beskriva då jag säger ifrån..jag orkar inte mera. Vill ju alltid ställa upp o tänker göra det. Men då det går så långt som nu då måste jag backa,för jag har inte den kapaciteten att hjälpa mera då. Jag är bara en enkel vän som inte kan hindra dig i dina tankar eller drömmar. Vill umgås lyssna ge råd skratta gråta festa vandra ja göra allt vi hittills gjort. Men jag kan inte bära dig du måste stå på egna ben. Bli stark och inse att du har så mycket att ge.. Och du har så mycket att vara glad åt. Förstår att livet är tungt o ibland ett rent helvete men ingenting blir bättre av att göra sig illa...Lär dig älska dig själv som så många andra älskar dig..inse att du är unik. Du är på rätt väg du har fått hjälp..ge inte upp..för då finns det ingen räddning mera. Vi sade vi alltid ska finnas där för varann...alltid!
Hur tänker du då om du vill lämna livet..då lämnar du även mig..vår vänskap och det unika vi har...eller betyder det inget längre? Var inte efterklok..tänk dig för före...nåt händer..eller sker... Om det betyder nåt..längre...Jag älskar dig....
Eva. Lyssna på din kropp och inte på din ångest!
Kroppen är viktigare än ångesten.
Jadu Eva.. du skriver/säger kloka ord.. precis som du skriver behöver du säga ifrån.. din vän som gjort något vad det än må vara behöver hjälp.. men inte från dej.. utan proff. hjälp.. du kan vara ett stöd.. men inte göra mer än att finnas där vilket du tydligt gör.. och då borde din vän tacka dej genom att förstå att hon/han har en plats här på jorden att fylla.. och ett stort rum i dej att fylla..det är väldigt egoistiskt att försöka ta den enkla vägen härifrån.. stå på dej och va stark.. gå inte in i det här som du inte kan vinna innan hon/han själv är berädd på att kämpa.. du behöver din styrka till dej själv..
tänker på dej!!
massor av kramar från Salbohed!!
ps. vill bara tydliggöra att jag med detta inlägg inte menar något illa.. utan bara att du måste tänka på dej själv och inte ta slut på dej genom att gå in i en kamp du själv inte kan vinna, utan för att vinna den måste din vän kämpa också..ds.
Eva det Hella skriver är det jag säger och har erfarenhet av. Man kan inte vinna en annans kamp. Det går inte, men det går att finnas där som syster,vän,mamma mm.
Kampen måste personen själv klara av tyvärr fast man önskar man kunde lyfta bort den från personens axlar. Men det går inte.
Eva du får inte ta på dig för mycket ansvar för du har redan 3+1 som behöver dig. Och det är jobbigt nog för dig så ta inte dina vänners ansvar på dig också. Säg ifrån snälla du. Du måste för din kropp säger ifrån annars.
Eva snälla lyssna på mig nu för en endaste gångs skull. Jag vet...Det är inte din kamp. Du kan inte bota den. Men du kan finnas som vän. Inget annat.
