En lördag så murrig o disig...
Ser ut genom fönstret o inser att våren den visar sig från
alla sina sidor som vanligt.

I går fick jag mina sista cellgifter för denna kur...14 påsar..
Det har vart o är tungt för kroppen.
Svag o skakig o mycket illamående har det vart o är ännu.
Men nu har jag fått allt det i mig som de beordrat denna gång.
Nu skall vi vänta...vänta vänta... På att värdena går upp igen,
för de har redan dalat i botten!! Mycket positivt enl läkaren!
Sen benmärgsprovet igen för att se...vart livet leder mig!

I morgon blir en historisk dag för mig!
Varje gång jag blundat i natt...eller vilar..så funderar jag på om det
verkligen stämmer...för glädjen är såå otroligt påtaglig!

Min älskade pappa o syster kommer o hälsar på!
Måste nästan nypa mig för att förstå att de åker så lång väg för
MIN skull!! Underbart!!
Mm...

Nu skall jag fortsätta lyssna på gåvan Isak o Roffe hade med sig till mig..
Carolas samlade verk...minnen..glädje o hopp ger det mig..

Inte fel en dag som denna!